På fredagen var vi bjudna på grisfest till en jobbarkompis så vi kastade loss först på lördagen. Vi styrde åter mot Rastaholm.
Egentligen var vi sugna på att gå till Getfoten, men vindprognosen visade på kraftig byvind och det är inget vi tycker om. Inte minst när vi ska slussa tillbaka till Mälaren och ofta tvingas vänta i Hammarby kanal.
Rastaholm är bra i alla vindar utom rent västlig eller nordvästlig vind. Den här helgen skulle det blåsa sydvästlig mestadels. Vi fick en fin tur och en skön lördag.
Under lördagen så ändrades vindprognosen för söndagen till mer västlig, med byar upp emot 14 sekundmeter. Vi bestämde oss för att kasta loss riktigt tidigt på söndagen för att hinna hem till hemmahamn innan den kraftiga vinden skulle börja.
Det var nästan mörkt när vi gav oss av. Vi hade medvind större delen av turen och när vi kom hem så tyckte vi inte att det var så mycket vind.
När T skulle ta tag i bojen kom en kraftig vindby och hon fick använda pinnen för att nå. När hon fick tag på den och skulle dra in den mot båten så släppte den svarta plastdelen som sitter i yttersta änden av pinnen. Snopet stod hon med plastdelen i handen och pinnen hängde i bojen. Då hade vi redan hamnat lite snett i vinden och jag valde att gå hela vägen in mot bryggan. Det blev lite stökigt då akterpropellern inte räckte till, men vi fick upp henne i rätt läge och jag kunde hålla i grannbåten medan T fäste oss i den och i bryggan. Sedan fick hon vackert hoppa i sjön och simma bort till bojen med bojtampen.
Det hela tog sin lilla tid och byvinden var riktigt kraftig och jag blev ordentligt trött. Båten vill också gå framåt av vinden. Vid ett tillfälle gick hon emot bryggan och jag kunde efteråt konstatera ett märke i fören. Riktigt trist.